Londons bottenlösa hål
Förra säsongen pangade Chelsea in över 100 mål i ligaspelet, något som inte direkt hör till vardagen i Premier League. Tidigt i höstas snittade laget runt 4 mål per match och snacket gick att ligan redan var avgjord. Hur skulle ett United som såg aningen trötta och omotiverade ut kunna utmana Ancelottis lagmaskin? Hur skulle Arsenal det här året bjuda bort ligaguldet med några vackra försvarstabbar? Ja, jag var orolig. Chelsea malde bara på som av rutin, de gjorde mål i sömnen, tog Premier League med en klackspark.
Nu i december är det andra visor. Arsenal sitter överst i tabellen och United är fortfarande obesegrade trots ett spel som varit långt ifrån övertygande. Anledningen till det oväntade skiftet i toppen kan inte tillskrivas Arsenal och United, det är åt Chelsea vi ska lyfta på hatten och tacka för att ligan inte redan var avgjord med halva säsongen kvar.
En vinst på de senaste sex matcherna har mästarlaget Chelsea. En vinst med 1-0 mot Fulham är det enda laget mäktat med sedan oktober. Torsk mot Liverpool, överkörda av Sunderland hemma på Stamford Bridge, förlust mot Sebastian Larssons Birmingham och nu på slutet oavgjort mot nykomlingarna Newcastle och grovt underpresterande Everton.
Ingenting funkar. Försvaret har varit en enda röra efter Terry, Alex och Essiens skador, mot Sunderland har jag för mig att Ancelotti ställde upp med två högerbackar som mittbackspar. Nu när Terry och Essien är tillbaka borde det bli mer stabilt bakåt sett men det hindrade ju dock inte Everton från att plocka poäng i London. Framåt har det inte heller varit bättre. Det har gått trögt och sett oinspirerat ut trots att Malouda, Drogba och Anelka varit en mer eller mindre intrakt offensiv trio.
En intressant aspekt kan vara sparkandet av Chelseas assisterande tränare Ray Wilkins som kom som en blixt från klar himmel den 11:e november, dagen efter lagets senaste vinst. Sparkandet av Wilkins som är en ikon i Chelsea, hyllad av Ancelotti och älskad av fansen och mycket möjligt även spelarna kan givetvis ha haft en stark påverkan av lagets prestationer. Att prestera på topp i en klubb i obalans är inte det lättaste.
Må ni sjunka djupare och djupare Chelsea, jag ser er gärna i Championship de kommande åren.
// Don Ohlson