Lejonen från Bilbao
Fotboll är som bekant att sagolikt stort fenomen som berör otroligt stora delar av världen. Med det i åtanke är det inte fullt så ologiskt att det finns mer än ett sätt att se på fotboll och det finns vissa filosofier som fångat mitt intresse mer än andra. Favoritklubbar är något som de flesta av oss fans har men sedan finns det ju också de som vi möter på vägen och önskar all lycka i världen även om de inte är "vår klubb".
Athletic Bilbao eller Los Leones, lejonen, som de kallas är en av de klubbar i fotbollens värld som jag alltid håller tummarna för. Är det något lag som får spöa skiten ur mina favoriserade klubbar är det just dem.
Anledningen till att Athletic kallas för Lejonen från Bilbao har att göra med att deras arena är byggd nära(och uppkallad efter) en kyrka som kallas för San Mamés. Mammes var så vitt jag förstått det en av de tidigaste kristna som av romarna blev nedslängda i en lejongrop. Lejonen vägrade dock röra Mamés som sedan kom att bli helgonförklarad. Athletics stadium går nu för tiden till viss del under smeknamnet Fotbollens katedral efter historien om San Mamés.
Det som gör Los Leones speciella i mina ögon är dock inte historien bakom deras arena utan den filosofi om spelartruppen som genomsyrar föreningen. För de som har koll på spansk geografi ligger staden Bilbao i Baskien som likt katalanerna inte riktigt känner för att förlika sig med tanken på att vara spanjorer snarare än basker. Athletic Bilbao som klubb har gjort ett ställningstagande och har sedan klubben bildades 1928 aldrig haft en spelare som inte är uppväxt i Baskien i truppen.
Visst är det en cool tanke som förtjänar all cred i världen men det som gör det riktigt imponerande är att de trots sin filosofi att bara använda spelare från en ytterst liten del av världen är spaniens 4:e mest framgångsrika klubb och den enda klubben förutom giganterna Real Madrid och FC Barcelona som aldrig åkt ur den högsta divisionen i Spanien.
Jag kan förstå att det blir en helt annan sak att kriga för vad som mer eller mindre är ens hemstad på elitnivå än att göra det för pengars skull eller för att man helt enkelt tycker det är roligt att spela fotboll. Heder och ära får helt plötsligt en ny dimension och det faktum att flera av spelarna har släktingar som spelat för klubben under åren ger en familjär känsla som ytterst få klubbar kan påstå sig ha.
Alla Barcelona-fans som nu dunkar sig för bröstet och påstår att deras cantéra med ungdomar av världsklass skulle vara en familj kan bara glömma att de är i närheten av Athletic och deras filosofi. De är visserligen där och sniffar på Atheltics idé men att hämta spelare i 10-årsåldern från hela världen är inte detsamma som att göra det från lilla Baskien.
Vad gäller spansk fotboll är jag en Madridista med Hierro som främsta anförare men innerst inne hoppas jag att det är Lejonen från Bilbao som kniper första platsen i Spanien för all framtid.
// Don Ohlson