Fotbollskunskap

Jag hymlar inte med mina sympatier. Jag har hållit den kungliga klubben från Madrid varmt om hjärtat sedan tiden vi hade Hierro och Helguera som mittlås, Rául och Morientes som forwards och Guti fortfarande var den kaxiga ynglingen som trodde att han ägde världen.

Jag har sett både lagen spela så många gånger under åren, både Real och Barca, olika årgångar, olika tränare, olika filosofier(i Reals fall) men ändå kan jag utan minsta uns av tvekan säga att jag aldrig har sett Barcelona spela så felfritt, magiskt och fantastiskt. Inte heller har jag någonsin sett Real Madrid spela så ruskigt ruttet. Laget har många gånger gått in med inställningen mot sämre lag att de är överlägsna, gått på halvfart och blivit straffade för det men att bara ställa in skorna på Camp Nou och förvänta sig annat än en överkörning? VAFAN!

Mourinho är en fantastisk tränare, det här var första gången i hans karriär som något lag gjorde mer än tre mål på Mourinhos lagbyggen. Det som jag anser ligger bakom hans makalösa facit ligger förutom den taktiska kunskapen i Mourinhos förmåga att förändra spelares inställning och få de att kämpa. Svettas, gråta och blöda för de klubbar de spelar för. Det är vad Mourinho kräver av sina spelare. Inte för en sekund är spelarna tillåtna att vika ner sig mentalt för Mourinho vet att det är allt som krävs för att få ett mål i baken.

Att bänka sig framför El clásico med den inställningen till Mourinho och "det nya" Real Madrid gjorde mig dock inte klok. För hur bra Barcelona än spelade gjorde Real inte någonting rätt under 90 minuter. Det var inte mycket till press, det var dåligt positionsspel, dåligt passningsspel, knappt ett enda avslut. Slarv, slarv, slarv. Allt som Mourinho arbetat in i laget under hösten var som bortblåst, bortglömt hemma i Madrid.

Det var det värsta jag sett och jag förstår att Lassana Diarra böts in för hade Özil ens rört vid bollen under första halvlek? Jag trodde att Diarra skulle ge stabilitet på mitten, krympa ytorna ännu mer för Xavi som hade fått styra hur fan han ville i första halvlek och sedan kontra på Ronaldo och Di Maria. Men icke, inte igår, absolut inte igår.

Jag vill inte ta ifrån Barcelona deras seger, för det är deras seger och med det här spelet hade de antagligen vunnit även om Real minimerat sina misstag. Men märk väl, det hade inte blivit pinsamma 5-0 inför 98 000 katalaner.

Förhoppningsvis känner någon annan på redaktionen sig manad att behandla Barcelonas vackra del av derbyt för den är värd ett inlägg för sig. Jag vet också att jag bara berört en liten del av El clásico och de orsaker som ledde till utskåpningen men ni får hålla till godo. Fotbollsvärlden är så mycket större än Madrid och Barcelona. Jag har ingen tanke på att stanna här allt för länge.

// Don Ohlson