CL-lottningen - match för match
Riggad lottning eller inte, därom tvista de lärde. Kanske kan man tycka att förhållandevis många av de etablerade CL-lagen på pappret fått en ganska hyffsad lottning. Det beror på hur man ser det..Nedan presenteras lottningen med mina kommentar under....
Roma-Shakhtar Donetsk
Egentligen den match som för mig känns allra mest öppen på förhand. Roma har underpresterat kraftigt i ligan, även om de börjat komma igång så smått nu. Att upprepa fjolårets strålande prestation i lega-calcio finns inte längre på de Totti-dyrkande romarnas karta. Shaktar Donetsk har jag ingen större koll på överhuvudtaget. 2-1 mot Arsenal i gruppspelet visar, inte helt oväntat, på viss styrka på hemmaplan. En klurig match helt enkelt. Jag tror ändå att Roma kommer att klara biffen till slut...
Milan-Tottenham
Här har vi en riktig godbit till fotbollsmatch. Tottenhams speediga yttrar mot ett stundtals segt milanmittfält i kombination med icke hemjobbande anfallare. Låter inte som en lysande lottning för Milan. Antagligen kommer Allegri att laborera en hel del med laget i de närmaste Seria A-matcherna. "Dirty-Harrys" mannar är inte att leka med. Det finns en mängd olika möjligheter att formera laget. Crouch är ett grymt vapen att ta till i andra halvlek och Van der Vaart har väl varit PL:s bästa värvning hittills.
Tottenham har imponerat så här långt och min känsla är att Zlatan kan få fortsätta jaga "den där jävla champions league" ett tag till.
Valencia-Schalke 04
Kul med Raúls återkomst till Spanien (som spanska tidningar naturligtvis kommer vinkla det till). Annars tror jag inte att mötet blir speciellt kul överhuvudtaget för Schalke. Felix Magaths lag har spelat uselt i ligan. Förutsättningarna och materialet finns för att vara med och utmana om ligatiteln, men av någon anledning har saker och ting inte fungerat för tyskarna. I CL däremot, har det gått bättre. Det handlar alltså troligen om den fruktade CL-sjukan som ofta drabbar icke-etablerade CL-lag (kass i ligan i och med stort fokus på CL).
Valencia å sin sida är mer ett lag i år än tidigare år. I Soldado och Aduríz har man två fullgoda strikers som levererar. I mina ögon är Valencia solklara favoriter och det ska till en hel del kalabalik och skador om inte Spanjorerna ska gå vidare. I och för sig är ju kalabalik ett inte helt ovanligt fenomen i klubben....
Inter-Bayern München
Intressant match och repris på förra årets final. Den sluge Van Gaal mot den irrationelle lagförstöraren Benitez. Inter har det bättre laget totalt sett, men saknar i år stabiliteten och tron på det egna spelet. Bayern har inte världsspelare på alla positioner (läs mittförsvaret), men har stabiliteten och självförtroendet. Förvisso inledde giganterna från Munchen ligan på sämsta tänkbara vis och ett tag låg till och med Den helige Gaal lite illa till. Saker och ting har börjat ordna upp sig i ligan för Bayern. CL-har aldrig varit något problem. Med Ribery och Robben vinner Bayern. Utan är det en öppen match med viss övervikt för Inter.
Lyon-Real Madrid
En annan återkomst. Benzema kommer återigen att beträda Stade de Gerlands gräsmatta - om än bara på uppvärmningen. Lyon satsar stort och nytt, men har hittills inte lyckats något vidare varken i ligan eller CL. Real Madrid å sin sida är alltid Real Madrid och under de senaste åren har vi ju lärt oss att heter man Real Madrid och spelar CL, ja då ska man åka ut i kvartsfinalen. Och traditioner är ju viktiga...
Skämt å sido. Det är klasskillnad mellan lagen och Real kommer inte ha några större bekymmer med att pulverisera Lyon.
Arsenal-Barcelona
Fantastiska matcher i fjol som kan bli lika fantastiska i år. Två extremt spelande lag med spelare som klarar av att hålla boll under press. Har Wengers grabbar lärt sig något från förra mötet? Antagligen. Kommer vi få se en annan matchbild? Antagligen inte. Varför? För att båda lagen spelar samma sorts fotboll och inget av lagen vill eller kan spela någon annan fotboll. Jag håller fortfarande Barcelona som några snäpp vassare än Arsenal. Helt avgörande kommer gunners kontringar att vara. Lyckas de komma förbi Barcas "vinna-tillbaka-boll-press" kommer det finnas lägen. Mycket beror på tillfälligheter och dagsform. Men som sagt är mitt tips Barca.
Marseille-Manchester United
Marseille imponerade på mig både försvars och anfallsmässigt. Det verkar som att de har en tydlig idé om hur de skall spela och också följer den på ett bra sätt. United är United och spelar i år stundtals helt lysande, för att i nästa match spela allt annat än lysande. Oavsett spel verkar det dock som att Ferguson får med sig poäng från sina matcher och den styrkan skall inte underskattas. Nu är också Rooney tillbaka och kommer att vara viktig i CL.
Jag tror på United som segrare efter två tuffa och jämna bataljer
Köpenhamn-Chelsea
Det var kul så länge det varade FCK, men mot Chelsea finns inget att hämta. Visst, Chelsea är nere i en djup formsvacka just nu, men att Roman Abramovichs hobby skulle förlora mot ett väl så organiserat FCK i februari, det finns inte på kartan...
*I helgen har vi ett Barcelona-derby att se fram emot....det mina damer och herrar ska bli intressant
*Breaking News - Avram Grant har någon gång skrattat. Därför Abramovich gjorde sig av med honom?
*Avslutar detta inlägg med en video om CL-finalen 2005/06. Bara det att Dudek stod i mål och i Liverpool och Jaap Stam spelade i Milan gör ju klippet sjukt sevärt...
/Erik el grande
Club Atlético de Madrid, världens sämsta lag
I skuggan av storebror Real Madrid har Atlético alltid kämpat stenhårt för att synas. Laget har en historia bakom sig med galna presidenter skyhöga målsättningar om ligasegrar som laget aldrig lever upp för faktum kvarstår, trots att Atlético både nu och många gånger förr haft en spelartrupp med förmågan att prestera fotboll på en hög nivå har de ingen jämlike när det gäller höga toppar och djupa dalar.
Kontinuitet sägs vara ett av fotbollens största dygder och krav för att vinna titlar. Förra året blev Atlético det första laget att vinna Europa League. Europa League är den mindre flashiga turneringen som UEFA anordnar varje år och tidigare kallades UEFA Cupen, ständigt i skuggan av Champions League. Hursomhelst kan man ju tro att Atlético förra året visade prov på kontinuitet när de plockade hem cuptiteln men icke, laget valde ju bara att spela sina årliga skitmatcher i ligan där de bara kom 9:a.
I år skulle de alltså försöka försvara sin titel i Europa men det har väl gått sådär än så länge. Vilket lag om inte Atlético besitter förmågan att ena året vinna cupen för att nästa år torska både hemma och borta mot grekiska Aris i gruppspelet, och inför den sista gruppspelsmatchen hänga osannolikt löst?
Atlético ligger inför den sista matchen på samma poäng som Aris, men Aris måste tappa poäng och Atlético är piskade att vinna för att pinsamheten inte ska bli verklighet. Den grekiska klubben har allt i egna händer och behöver bara vinna hemma mot norska Rosenborg för att dels säkra sitt egna avancemang och dels skjuta ut och förudmjuka titelförsvararna än mer.
Vilket helvete det måste vara att vara en Atlético supporter, att aldrig veta vilken sida av sängen spelarna vaknat på och om det är himmel eller helvete som väntar. Förbannade drama queens.
// Don Ohlson
Snart är transportsträckan över
Igår och i förrgår betades den näst sista omgången av i årets gruppspel av Champions League och de flesta grupper har i vanlig ordning redan dött och intresset är redan riktat mot vårsäsongen när utslagsrundorna har sin början. Resultatmässigt var det inte mycket att höja på ögonbrynen åt av gårdagens matchen utöver Romas comeback mot Van Gaals monster i andra halvlek. Men först lite småskit som är värt en notis eller två.
Wayne Rooney gjorde sin första match från start borta mot Glasgow Rangers igår efter kontraktsbråket i höstas som rev upp stora sår bland framför allt fansen men som jag misstänker även skakat om klubben rejält. The white Pelé fick ett kortare inhopp i helgen och fick ett tvetydigt bemötande av fansen, men Rooneys vrål efter att han satte straffen visade vad jag hoppas är en oerhörd vilja att vinna tillbaka den kärlek och respekt han förlorade i höstas.
Samtidigt går mästarna Inter kräftgång efter tränarbytet och snaran har dragits åt ganska hårt runt Benitez. Att följa upp en derbyförlust med ännu en förlust mot Chievo som nätt och jämt höll sig kvar i Serie A förra året, för att inte tala om det faktum att Inter har fyra matcher i rad utan vinst i ligan. 1-0 igår hemma mot FC Twente innebar dock att Inter är klara för åttondelsfinal och Benitez har köpt sig en smula andrum.
Romas seger över Bayern då. I halvtid ledde tyskarna med 0-2 efter två mål av Gomez som fortsätter att dunka in mål efter mål och precis som det alltid när det gäller tysk fotboll krävdes det inte mer än två chanser för att göra två mål. Effektivt, klinisk och disciplinerat.
Efter halvtidsvilan kom det dock ut ett nytt Roma på planen. Mycket likt det Roma som spelade förra årets Romderby då Ranieri valde att byta ut de två största ikonerna De Rossi och Totti i halvtid vilket gav gensvar den gången. Den här gången var det dock inga dramatiska byten som låg bakom vändningen och jag fattar inte hur Ranieri kan ställa om elva man till killer-mode på en kvart. Men att se De Rossi skrika oc pumpa med armarna efter sitt 2-2 mål och Totti avgöra på straff med 5 minuter kvar så kan jag inte låta bli att le.
Att en matchbild kan förändras så totalt, att lealösa spelare kan förvandlas till krigare och det faktum att ingenting är omöjligt är en stor anledningen till att jag älskar fotboll så förbehållslöst. Tottenham gjorde det i helgen och Roma gjorde det igår. Kanske något att hoppas på inför El Clásico nu på måndag?
Till sist måste jag bara bjuda på ett citat från Blackpools störtsköna tränare Ian Holloway som jag snubblade över imorse. Han ska försöka förklara hur det känns att ha tagit tre poäng mot Chesterfield trots en dålig insats. Läs, njut och håll tummarna för att Blackpool håller sig kvar i Premier League.
– To put it in gentleman's terms: if you've been out for a night and you're looking for a young lady and you pull one, some weeks they're good looking and some weeks they're not the best. Our performance today would have been not the best looking bird but at least we got her in the taxi. She wasn't the best looking lady we ended up taking home but she was very pleasant and very nice, so thanks very much, let's have a coffee.
// Don Ohlson
Därför kommer FC Köpenhamn att sätta den röda korven i halsen ikväll - trots Pinto
Lågt försvarsspel, en nödvändighet
För att kunna ta t.ex. Messi hårt så krävs det att man hänger med i Barcelonas passningsspel. Gör man inte det kommer ambitionerna istället att rendera i kort från mannen i den gula tröjan. Skulle FCK inrikta sig på ett lågt försvarsspel med press på barcas spelfördelare finns en chans att nå poäng, även om chansen är försvinnande liten. Det är när mittbackarna blir playmakers som barcelona får problem. Det i kombination med minimalt utrymme för djupledslöpningar leder ofta till att det katalanerna annars är så bra på, nämligen det kreativa passningsspelet, kan låsa sig. Med ett aggresivt försvarsspel kommer FCK visserligen störa enskilda spelare, men också lämna luckor som det spelskickliga blaugrana direkt kommer utnyttja.
Bollinnehav, glöm det!
Barcelona spelar på ett sätt oavsett om det är Chelsea, Mjällby eller FC Köpenhamn man möter. Det betyder stort bollinnehav och metodiskt tiki-taka spel. Alla vet hur barca spelar. Alla vet också hur man bäst försvarar mot ett sådant lag. Men från vetskapen om hur man bör försvara till att verkligen genomföra försvarsspelet ifråga är det en lång väg att gå. Det krävs diciplin, diciplin och åter diciplin. Det räcker med att en enda spelare glömmer bort sig och tjurrusar för att spoilera hela matchen. Jag betvivlar att FCK har den diciplinen eller tålamodet som krävs.
Vad gör vi när vi erövrat bollen?
De få gånger FCK kommer att få bollen gäller det att vara på det klara med vad som ska hända. Direkt bollen erövras ska erövraren veta vad han ska göra med den. Gör han inte det kommer barcas utomordentliga presspel leda till bollförlust och i värsta fall mål. Att slå chanspassningar på en ensam forward duger inte, det leder bara till några sekunders vila. Istället bör fokus ligga på att på så få tillslag som möjligt lägga ut bollen på någon snabb kantspelare. Där finns oftast utrymme då katalanernas ytterbackar oftare agerar ytterforwards än försvarare.
Skjut så fort chansen dyker upp
Vanligtvis så står en säker målvakt i barcelonas mål. Ikväll står Pinto, en inte alltför säker målvakt som tidigare gjort en hel del tabbar i cupspel. Därför bör FCK både i själva spelet och vid fasta situationer satsa på att skjuta.
Därför kommer barca att krossa FCK
Hemmaplan betyder ett enormt tryck på Camp Nou, något som inte är till danskarnas fördel. Tempot kommer stundtals att bli alltför högt för FCK. De kommer helt enkelt inte att hinna med i svängarna när messi och övriga får up farten. Barcelonas tålamod att anfalla kommer att vara större än FCK:s tålamod att ligga rätt i positionerna. Plus att Dani alves onda woodoo-ögon kommer att sätta skräck i nordborna....icke att förglömma
Resultat?
4-0
// Erik el grande
Vi tröstar oss med Champions League
Sveriges insats mot Holland var inget annat än katastrofal. Vi visade på ett mästerligt sätt hur fotboll absolut inte ska spelas medan Holland nöjde sig med filmningar och snygga kontringsmål. Bara att jag har hört uttalanden om att Safari skulle varit bäste svensk säger en hel del; osynlig och utbytt tidigt i andra halvlek. Bra där. Helgens omgång i ligorna gav en viss tröst men det är imorgon när även Champions League brakar igång igen som jag kan lägga plattmatchen bakom mig på riktigt.
Imorgon gästar Skånes stolthet Zlatan Madrid med sitt Milan så det är självklart kvällens höjdpunkt i svensk tv. Som jag förstod det var Zlatan på spelhumör nu i helgen och bjöd på två monsterpassningar till Patos båda mål så formen finns där, trots att vi bara såg nån enstaka knuff på Van Bommel mot Holland från Zlatans sida.
Det som jag dock tycker gör matchen mellan Real Madrid och Milan intressant är den förlorade sonen Robinho som för första gången gästar Bernabeu efter hans skamliga flytt till Manchester City. Den stora lönechecken lurade över brassen till Englands största låtsasklubb och jag kommer aldrig glömma hur äcklad jag var när jag såg honom kyssa klubbmärket på sin nya tröja när han gjorde sitt första mål(Jag har för mig att det var i första matchen dessutom?) för City. Där det finns pengar finns Robinho, fyfan.
Men under förra säsongen blev konkurrensen hårdare i City. Fler pengakåta spelare plockades in(läs Tevez och Adebayor) vilket fortsatte även i somras och vips så har vi Robinho i Italien, spelandes med gamlingarna i Milan tillsammans med den den skånska skönheten Zlatan och odjuret Ronaldinho. I helgen gjorde han sitt första mål för Milan, gissa hur han firade det. Just det, hångel och sex med klubbmärket mitt på planen.
Det ska bli väldigt intressant att se hur publiken i Madrid tar emot Robinho. Själv hoppas jag att han blir utbuad så att det skriker om det men tänder till och visar vilken magisk fotbollsspelare han ändå är. Det kan bli en vacker kväll i Madrid om spelarna bara bjuder upp till dans.
För oss som saknar Viasat så bjuder tv10 på Arsenal-Shakhtar. Gunners saknar en bunt tongivande spelare men det har ju inte stoppat de förut. Även här kommer det dansas så bunkra upp med chips och öl för nu börjar veckan på riktigt.
// Don Ohlson
Sheringham?
Efter att bara ha vunnit en match av arton på spansk mark så gör United det igen. Chicharito trycker bollen ner i målvaktens vänstra och Valencia förlorar på hemmaplan.
Men det är knappast en väntad seger. Under hela matchen får United försvara sig mot ett Valencia som faktiskt spelar sitt eget spel mot ett lojt United. Gång på gång kommer instick och inlägg mot Soldado som turligt nog är en centimeter ifrån varenda gång. United försöker spela boll men pga av Valencias höga press och Uniteds nervositet blir de av med bollen på mittfältet hela tiden. Katastrof!
Och man börjar undra hur sir Alex tänkte när han lämnade Scholes, Giggs och Rooney hemma. Inser han inte hur viktig den här matchen är?! När jag ser startelvan så är det enda positiva beskedet att O´shea inte är med.
I första halvlek är det farligaste vi har framåt ett skott av Berbatov, inte helt ofarligt dock. Det ser som vanligt ganska ofarligt ut när Berbatov är utanför straffområdet och lossar av ett skott. Valencias målvakt tittar inte ens på bollen som faktiskt bara är någon decimeter utanför krysset. Berbatov tittar besviket på ett United han inte känner igen.
I andra halvlek så öpnnar United bättre och börjar spela boll men det blir inte mer än att vi får två hörnor med oss. Valencia tar över matchen helt när det har gått 20 min och det är spel mot ett mål. Alla bollar är nära en skrattande Soldado som verkar tycka att det är skitkul att spela ut United. Vidic och Ferdinand är rasande. Efter att Vidic blivit stämplad i bröstet så pekar han på Soldado och ser sådär arg ut som bara en riktig serb kan. Salgado ler fortfarande men jag undrar om inte det där leendet försvinner när Vidic fått chansen att sparka av knäskålen på honom ... något som tyvärr aldrig sker.
I 77:e minuten får Anderson lämna planen och Hernandez kommer in. Genast blir det lite snabbare spel för nu kan United lägga långbollar bakom Valencias backlinje som inte alls har samma snabbhet som Chicharito. Efter några minuter har Chicharito ett skott i stolpen och jag sitter och tänker på det gamla United som ALLTID avgjorde i slutet. Sir Alex ser dock att Hernandez inte räcker till så i 85:e byts Berbatov ut mot Macheda. Nani löper med bollen längs högerkanten och hittar Macheda som vänder runt och ser att Chicharito löper in mot straffpunkten. Passen når honom och med två försvarare runt sig lyckas han vända på sig och med vänsterdojjan trycka ner den i målvaktens vänstra... JAAAAAAAAAAAAA! Jag skriker mig hes här hemma och prisar "den lilla ärtan".
Domaren blåser senare av matchen, en match som kanske United inte förtjänade att vinna om man ser till hur de spelade, men ändå så viktig för United. Första bortasegern för United den här säsongen och den kommer på spansk mark. Tack vare Hernandex känns det som att vi kan klå Sunderland på bortaplan medan Chelsea spelar lika mot Arsenal. Har vi hittat en ny Sheringham kanske?
/ Sir Bobby
Same same but different
Godmorgon!
Igår såg jag två fotbollsmatcher. Två matcher som borde genererat två X på spelkupongen. Den ena gjorde det, den andra inte. Men kanske framförallt två matcher som var som dag och natt, som sommar och vinter eller som blaskigt bryggkaffe contra en väl tillredd espresso. Ja, ni förstår nog vad jag menar.
Den första matchen var kall till 100 %. Kall för att den spelades i ett regnigt och ruskigt Ryssland, kall för att den i stort sett bestod i att söka passningsvägar som inte ens Xavi i den perfektaste av världar skulle kunna slå samt att barcelona med katalansk envishet försökte skapa luckor i ett Rubinförsvar som för kvällen var lika starkt och diciplinerat som Sovjet under kalla kriget. Men också kall av den anledningen att ALLA visste att matchbilden skulle se ut precis så.
Messi fick som väntat börja på bänken som backup utifall att...och Messi fick som väntat också hoppa in eftersom "utifall att" naturligtvis inträffade. Förvånad, någon?
Matchen bestod annars av två tveksamma straffar varav den senare ("fällningen" av Iniesta) är den som åtminstone jag ställer mig mest frågande till. Men blåser domaren straff en gång gör han det ofta ytterligare en, men då till det först förfördelade laget.
Filosofen, som nu Guardiola numera får tåla som epitet valde att starta med Mascherano i en Busquets-roll och Busquets i en ovan Iniesta/Keita-roll. Mascerano gick ofta ner och hämtade boll och agerade försvarsspelare då blaugrana anföll. Man kan inte säga att taktiken föll väl ut eftersom det som Guardiola ville undvika, att mittbackarna blev spelfördelare ändå ofta blev just det.
För övrigt kan noteras att Inter/Newcastle-bekantingen Obafemi Martins (bilden ovan) inte fick starta matchen.
Mycket mer att yttra om matchen finns inte. Ni som sett Barcelona mot den här typen av motstånd tidigare förstår precis hur matchen såg ut. För er andra: extremt bollinnehav, några få genombrott, men ändå lika få målchanser som det kontringsfokuserade motståndarlaget. Frustrerande är ordet.
I den andra matchen där Valencia tog emot Man. Utd hemma på Mestalla såg resultatet länge ut att bli ett kryss, fram till 85' minuten då Chicharito snyggt placerade in dödsstöten för Valencia. Ur spansk synvinkel kan konstateras att det märks att Valencia går bra i ligan. Självförtroendet verkar vara på topp för i stort sett samtliga. Till en början såg ytterbacken Miguel lite loj och ofokuserad ut, men denna oskärpa försvann allteftersom matchen fortgick. Valencia gjorde en mycket bra match där man under större delen av drabbningen var det spelförande laget. Ett flertal målchanser skapades, men tyvärr för spanjorerna saknade Soldado för kvällen den där skärpan i avsluten som han annars gjort sig känd för. Annars vill jag lyfta fram den andre ytterbacken, Jérémy Mathieu (bilen nedan) som var fullkomligt briljant inte bara i försvarsspelet, utan även i offensiven. Imponerande helt enkelt.
Engelsmännen då? United kom till start utan Rooney, Giggs och Scholes. Ändå gjorde de inte en dålig match utan skapade ett flertal riktigt giftiga målchanser. Berbatov visade fortsatt god form och Nani sprang som vanligt omkring i en dåres tempo på högerkanten. Ferdinand var tillbaks bredvid Vidic i mittförsvaret. Det märks i vissa situationer att han är lite rostig, men överlag får han klart godkänt. Den spelare som inte riktigt nådde upp till sin normala nivå var annars Evra som gång efter annan blev bortfintad av den silverfiskkvicke Pablo Hernandés. Om det berodde på Pablo eller Evra tvista de lärde. Troligtvis var det en kombination.
Det som länge var valencias match blev i slutet istället, som så många gånger förr, Sir Alex Fergusons match. Återigen visade han fingertoppskänsla då han släppte in de två ynglingarna Chicharito och Maicheda i slutet av matchen. Båda var nämligen inblandade i det sena segermålet som United lyckades åstadkomma i slutet av matchen. 0-1 till United blev alltså slutresultatet. 1-0 eller 1-1 hade varit mer rättvist, men som så ofta så är rättvisa och fotboll två saker som bör hållas åtskilda.
Efter beskrivningen av de två matcherna kan jag bara konstatera att jag föredrog den väl tillredda espresson framför det blaskiga och förutsebara bryggkaffet...
Ikväll är det stormatch i CL-light. En gammal dam möter den dyra staden - och vilken drabbning det lär bli...
/Erik el grande